Så fungerar DevOps: Från fördelar till implementering

Vi sammanfattar det viktigaste 

• DevOps kombinerar utveckling och IT-drift för att leverera mjukvara snabbt och säkert. Teamen delar ansvar och arbetar tillsammans genom hela produktens livscykel.

• Genom CI/CD, automatiserade tester, distribution och Infrastructure as Code (IaC) kan DevOps-team minska manuellt arbete, upptäcka problem snabbare och effektivt leverera kod. 

• DevOps bygger på feedbackloopar där teamen övervakar, utvärderar och förbättrar både processer och produkter, vilket ökar kvalitet, säkerhet och kundvärde.

Vad är DevOps?

DevOps är ett arbetssätt och en kultur inom IT som går ut på att förena människor, processer och teknik för att göra samarbetet mellan mjukvaruutveckling och IT-drift smidigare. Det innebär att ge team större ansvar, främja kommunikation och samarbete över avdelningsgränser, samt att automatisera så mycket som möjligt.

Rörelsen DevOps tog fart runt 2007, när både utvecklare och experter inom IT-drift insåg att den traditionella modellen inte fungerade tillräckligt bra. Tidigare skrev utvecklarna koden medan driftteamet tog hand om att sätta upp och underhålla systemen – ofta med begränsad kontakt mellan de två grupperna.

‍Vad betyder DevOps? 

Begreppet DevOps är en sammanslagning av orden “development” (utveckling) och “operations” (drift). 

‍Tips! Förklaringar till fler kluriga IT-termer hittar ni i vår Techopedia.

Hur fungerar DevOps?

Ett DevOps-team består av utvecklare och personal inom IT-drift som samarbetar genom hela produktens livscykel. Målet är att både snabba upp och förbättra distributionen av mjukvara. DevOps handlar inte bara om arbetsmetoder – det är en kulturell förändring som påverkar både teamen och hela organisationen.

I en DevOps-modell arbetar utveckling och drift inte längre separat. Ofta bildas gemensamma team där ingenjörer tar ansvar för hela applikationens livscykel – från utveckling och test till distribution och drift – och där de besitter flera kompetenser.

För att göra arbetsflöden snabbare och mer pålitliga använder DevOps-team verktyg som stödjer kontinuerlig integration, kontinuerlig leverans, automatisering och samarbete.

Principerna bakom DevOps kan också tillämpas utanför utvecklingsteamet. Om säkerhetsteam arbetar enligt samma principer blir säkerhet en naturlig och aktiv del av utvecklingsprocessen, något som ofta kallas DevSecOps.

Vad är DevSecOps? 

DevSecOps är en metod där säkerhet integreras direkt i DevOps-processen, så att det blir en naturlig och kontinuerlig del av hela mjukvarans livscykel.

För företag som vill ta steget mot DevSecOps kan vi på Norteam vara ett naturligt stöd. Vi hjälper er att integrera säkerhet i DevOps-arbetet genom strukturerade riskanalyser, utbildning i cybersäkerhet för era medarbetare och tillgång till erfarna IT-säkerhetsspecialister. Läs mer om vår tjänst för säkerhet och övervakning. 

Vad är automatisering inom DevOps? 

Automatisering är en central del av DevOps. Själva automatiseringen handlar om att använda verktyg och processer för att göra uppgifter som tidigare var manuella helt automatiska. Syftet är att snabba på utveckling och distribution, minska risken för misstag och frigöra tid så att teamen kan fokusera på arbete som skapar verkligt värde.

Vanliga exempel på automatisering inom DevOps är:

• Automatiserad uppbyggnad: När kod ändras byggs applikationen automatiskt av systemet.
• Automatiserade tester: Kod testas direkt efter ändringar, vilket gör att buggar upptäcks tidigt.
• Automatiserad distribution: Kod flyttas automatiskt från testmiljöer till produktion utan manuell hantering.
• Infrastructure as Code (IaC): Servrar, databaser och nätverk konfigureras och hanteras automatiskt via skript istället för manuella inställningar.

Läs även: Vad gör en IT-konsult? Guide, tips och vanliga frågor.

DevOps-livscykeln

DevOps-livscykeln består av åtta återkommande faser som tillsammans beskriver de arbetssätt och verktyg som behövs för både utveckling och drift. I varje fas samarbetar teamen tätt för att säkerställa tempo, kvalitet och ett ständigt förbättrat flöde.

1. Upptäck

Arbetet börjar med att teamet utforskar, organiserar och prioriterar idéer. Förslagen ska ligga i linje med verksamhetens mål och skapa tydligt kundvärde. Agila metoder används ofta för att strukturera och effektivisera arbetet. 

2. Planera

I planeringsfasen bryter teamet ner arbetet i mindre, hanterbara delar och planerar iterationer, alltså korta cykler där funktioner utvecklas och levereras stegvis. Agila arbetssätt gör det möjligt att snabbt anpassa sig till förändringar och leverera värde kontinuerligt.

3. Bygga

Här omsätter teamet planerna till fungerande mjukvara. Kod skrivs, komponenter sätts ihop och lösningen integreras till en stabil version som kan testas vidare. Målet är en robust och körbar version av produkten.

4. Testa (monitor)

Genom kontinuerlig integration (CI) kan flera utvecklare arbeta i samma kodbas utan konflikter. När ny kod checkas in körs automatiserade tester som säkerställer att allt fungerar som det ska innan ändringarna integreras.

5. Distribuera

I denna fas används kontinuerlig leverans (CD) för att automatisera och snabba upp driftsättning. Team kan även använda feature flags för att rulla ut funktioner stegvis, vilket minimerar risk och ökar stabiliteten.

6. Drift

Driftfasen omfattar all hantering av IT-tjänster i produktion. Det här inkluderar design, installation, konfiguration, distribution och löpande underhåll av den infrastruktur som tjänsterna vilar på.

7. Observera

Teamet övervakar systemets hälsa och prestanda för att snabbt upptäcka och hantera problem som påverkar tillgänglighet eller funktion. Automatiserade notifieringar hjälper teamet att agera proaktivt vid förändringar eller fel.

8. Kontinuerlig återkoppling

Efter varje release utvärderas resultatet. Teamet sammanställer insikter och tar till sig kundfeedback för att förbättra både produkten och processen. Det här skapar en lärande loop som driver utvecklingen framåt.

Vilka är fördelarna med DevOps?

Fördelarna är många: snabbare och smidigare releaser, effektiva team, högre säkerhet, bättre kvalitet på produkterna – och i slutändan nöjdare team och kunder. Vi listar de fem viktigaste fördelarna med DevOps: 

1. Snabbare leverans 

Team som arbetar med DevOps levererar oftare och med högre kvalitet och stabilitet. Med kontinuerlig leverans kan teamen automatiskt bygga, testa och distribuera mjukvara, vilket gör processen både snabbare och mer pålitlig.

2. Bättre samarbete

DevOps bygger på samarbete mellan utvecklare och driftteam. Genom att dela ansvar och jobba tillsammans blir teamen mer effektiva och sparar tid vid överlämningar och när koden ska köras i olika miljöer.

3. Snabba releaser

Genom att öka frekvensen och hastigheten på releaser kan team effektivt förbättra produkterna. Att snabbt släppa nya funktioner och fixa buggar ger dessutom en konkurrensfördel.

4. Kvalitet och pålitlighet

Metoder som kontinuerlig integration och kontinuerlig leverans säkerställer att förändringar fungerar som de ska och är säkra. Övervakning gör att teamen kan följa produktens prestanda i realtid.

5. Säkerhet

När säkerhet byggs in i pipeline för kontinuerlig integration, leverans och distribution blir DevSecOps en naturlig del av utvecklingsprocessen. Säkerhet testas och granskas kontinuerligt och integreras direkt i arbetsflödet, vilket gör produkten tryggare från början.

Vilka utmaningar finns med att införa DevOps?

Gamla arbetssätt kan vara svåra att förändra. Team som länge har arbetat i separata ”silos” kan känna både osäkerhet och motstånd när strukturer och roller ska anpassas till ett DevOps-arbetssätt.

En vanlig missuppfattning är att DevOps bara kan integreras genom att införa nya verktyg. I verkligheten bygger DevOps på samspelet mellan människor, processer, kultur och verktyg. För att lyckas behöver alla i teamet förstå hela värdeflödet – från idé och utveckling till den slutliga användarupplevelsen.

Det kräver att silos rivs och att teamen arbetar tillsammans genom hela produktens livscykel, med gemensamt ansvar för både resultat och kvalitet.

Har ni koll på vad ett ERP-system är för något? Här kan ni läsa mer om begreppet ERP-system. 

7 “best practices” inom DevOps 

1. Kontinuerlig integration (CI)

Kontinuerlig integration innebär att kodändringar ofta och automatiskt slås ihop i ett gemensamt repository. Varje gång ny kod checkas in körs byggen och tester automatiskt. Det här gör det lättare att tidigt upptäcka buggar, förbättra kodkvalitet och korta tiden från utveckling till färdig release.

2. Kontinuerlig leverans (CD)

Kontinuerlig leverans bygger vidare på CI genom att automatiskt distribuera kodändringar till test- och produktionsmiljöer. Alla steg – bygg, test och distribution – hanteras i en samordnad pipeline, vilket ger snabbare, säkrare och mer förutsägbara releaser.

3. Medvetenhet om situationer

För att arbeta effektivt behöver alla teammedlemmar enkel tillgång till relevant data. Aviseringar om fel i pipeline, information om systemstatus och insikter från loggar, mätvärden och övervakning hjälper teamet att snabbt förstå situationen och agera. God medvetenhet om den aktuella situationen gör beslutsfattandet snabbare och mer träffsäkert.

4. Automatisering

Automatisering är en grundläggande del av DevOps eftersom det minskar manuellt arbete och gör utveckling och leverans snabbare. En enkel kodändring kan trigga automatiska byggen, tester och distributioner, vilket både kortar ledtiderna och minskar risken för misstag.

5. Infrastructure as Code (IaC)

IaC gör det möjligt att hantera och konfigurera infrastruktur på samma sätt som mjukvarukod. Genom att versionera, granska och testa infrastrukturen kan team snabbt skapa konsekventa miljöer som också är lätta att underhålla, oavsett om de körs i molnet eller på egna servrar.

6. Mikrotjänster

Mikrotjänster delar upp en applikation i små, självständiga delar som kan utvecklas, driftsättas och skalas var för sig. Det gör DevOps-arbetet smidigare, med snabbare uppdateringar och större flexibilitet.

7. Övervakning

Genom kontinuerlig övervakning av hela livscykeln – från planering och utveckling till distribution och drift – kan team snabbt identifiera och åtgärda problem som påverkar användarupplevelsen. Övervakningen möjliggör även ett ”shift left”-tänk, där fel upptäcks och hanteras tidigt för att minska riskerna i produktion.

Så kan Norteam hjälpa er att lyckas med DevOps

Att komma igång med DevOps kan kännas som ett stort arbete – men ni behöver inte göra det själva. Norteam hjälper er från nulägesanalys och strategi till implementering av molnplattformar, automatisering och Infrastructure as Code. Våra erfarna IT-konsulter arbetar nära era team för att bygga rätt kompetens, effektiva arbetsflöden och en hållbar DevOps-kultur.

Vi erbjuder arbetsplats- och IT-support, teknisk implementation och kompetensförstärkning. Oavsett om ni ska starta er DevOps-resa eller vidareutveckla befintliga arbetssätt anpassar vi våra tjänster efter era mål, er teknik och er organisation.

Vanliga frågor och svar 

Hur skiljer sig DevOps från traditionell IT-drift?

I traditionell IT-drift arbetar utveckling och drift ofta separat – utvecklarna skriver koden och driftteamet ansvarar för installation, underhåll och support. DevOps däremot förenar dessa funktioner i gemensamma team som samarbetar genom hela produktens livscykel. Det gör att arbetet går snabbare, blir mer stabilt och att problemen upptäcks i ett tidigt skede.

Vad gör en DevOps Engineer? 

En DevOps Engineer ansvarar för att mjukvara kan byggas, testas och driftsättas. Rollen innebär att automatisera arbetsflöden, hantera servrar och molntjänster, övervaka systemets hälsa och samarbeta nära både utvecklare och driftteam. Målet är att leverera programvara på ett effektivt och säkert sätt, samtidigt som problem upptäcks och åtgärdas tidigt.

Vad är Azure DevOps? 

Azure DevOps är en molnbaserad tjänst från Microsoft som hjälper team att planera, bygga, testa och leverera mjukvara. 

Det är i praktiken ett komplett DevOps-verktyg som samlar flera funktioner på ett ställe:

• Azure Boards – planering och uppgiftshantering (kanban, scrum, backlog).
• Azure Repos – versionshantering med Git.
• Azure Pipelines – CI/CD för att automatiskt bygga, testa och driftsätta kod.
• Azure Test Plans – verktyg för testning och kvalitetssäkring.
• Azure Artifacts – hantering av paket och beroenden.

‍

Läs mer om Microsoft Azure.